Blödde igår. En vanlig liten blödning. Det var inte direkt oroande, men jag spenderade ändå halva dagen på jobbet till att låsa in mig och ringa gynakuten. Fick tillslut en tid i veckan. Blödningen hann ju såklart sluta medan jag sprang fram och tillbaka och irriterade mig över hus svårt det ska vara att få komma fram i en telefonkö. Lugnade gubben som trodde det hade blivit fel igen. Jag försäkrade honom om att det inte är ett dugg som i somras, ingen fara....

Och så igår kväll så började det igen, fuck. I morse så droppade det, fan.... Nu ÄR jag ju orolig, men ändå inte. Folk har ju blödningar och det är inga fel alls. Det är fortfarande inte som i somras. Det är inga stora klumpar med (ursäkta detaljen), så jag håller ändå hoppet uppe. Men om det skulle komma så ska jag ställa in mig på missfall igen. Jag gör hellre det än att bli besviken på vul:et till veckan. Just nu känns det som om det väller ut, men jag vågar inte se efter.... Fan...... =(